Portaat Falanderin eli Wasastjernan taloon

Wasastjernan talon portaikko 1900-luvun alussa. Pohjanmaan museon arkisto.

Kun portaikko taloon on rakennettu lähes 250 vuotta sitten, voi ymmärtää, että kenelläkään ei nykypäivän ole tarkkaa tietoa portaiden rakenteesta ja materiaaleista.

Tai ei ollut, kun aloitettiin vanhassa Vaasassa sijaitsevan Wasastjernan talon pääportaikon korjauksen suunnittelu. Tiedossa oli vain ongelmat: porrastasanteen hiekkakivien pitkälle edennyt rapautuminen ja portaita tukevan holvirakenteen rapautuminen ja märkyys.

Wasastjernan talon portaat vuonna 2020.

Historia on jännittävää ja samoin kuin historiallisten rakenteiden tutkimus ja korjauskin, mutta työ vaatii jonkin verran myös uskallusta ja paljon tietoa, taitoa ja hyvää yhteistyötä, jotta syntyy onnistunut lopputulos.

Portaiden kantava rakenne on hyvin perinteinen muurattu tynnyriholvi, joka kantaa hiekkakiviportaikon tasanteen ja osan porrassyöksyn askelmista. Portaikon alaosat ovat perustettu maanvaraisina. Holvin päällä on täyttömaata, vedenohjauslaasti ja täyttömaa ja kivet.

Vaikka tekniikka on hyvin perinteinen, on korjauksessa huomioitava niin korjattavan rakenteen tekniikka kuin nykyiset rakenne- ja materiaalivaatimuksetkin. Työssä tarvittiin niin kivirakentamisen kuin konservoinnin erikoisosaamista ja yhtä lailla insinöörin tietotaitoa.

Portaikon pohjoispuoli,  rakenne purettuna suojalaastiin asti.

Porraskivien asennus meneillään syyskuu 2023.

Työhön oli ryhdyttävä, sillä tukiholvin seinä alkoi rapautua kiihtyvällä tahdilla. Rapautumisen syykin selvisi, kun rakenne avattiin. 1950-luvulla asennettu vedeneriste päättyi niin sopivasti, että portaille satava vesi ohjautui suoraan holviin ja kasteli seinän kokonaan.

Myös portaiden ylätason kalkkikivilaatat olivat rapautuneet pahasti. Suurin syy niiden vaurioitumiseen on ollut liukkauden torjuntaan jossain vaiheessa käytetty suola. Suola on kalkki- ja hiekkakivelle turmaksi ja rapauttaa kivet nopeasti. Älä käytä suolaa portailla liukkautta estämään, hiekka on parempi keino, myös betoniportaille on hiekasta turvallisempi keino torjua liukkautta.

Seinän tiili ja rappauskorjaus valmis.

Korjaustyö aloitettiin irrottamalla taso- ja askelmakivet, jotka numeroitiin takaisin asennusta varten. Askelmien alta poistettiin täytteenä ollut hiekka- ja laastiaines, jotta tavoitettiin rakenteen suojalaastipinta. Suojalaasti/valurakenne korjattiin ja jatkettiin ulottumaan alemmaksi portaiden välitasanteelle asti, jolloin rakenteeseen sisälle pääsevä vesi saadaan ohjattua hallitusti pois rakenteesta. Suojalaasti, jonka päälle asennettiin toimiva vedeneriste ja täyttö sekä porrasaskelmat. Porrastasolle asennettiin uudet hiekkakivilaatat, sillä vanhat laatat olivat murentuneet niin pieniksi paloiksi, ettei niitä voitu enää käyttää uudelleen. Lopuksi portaat saumattiin.

Suojalaasti korjattuna ja uusi vedeneristys valmis.

Wasastjernan portaiden eteläinen porrasyöksy korjattuna.

Lopputuloksena huolella ja asenteella, talon arvojen mukaan korjattu arvokas portaikko, josta nyt tiedetään miten ja mistä se on tehty 1780-luvulla ja millä korjattu vuonna 2023. Tule ja tutustu, museo on avoinna kesäkuusta elokuun loppuun.

Portaikko valmiina, pohjoissuunnasta keväällä 2024. 

    

Portaikko valmiina keväällä 2024.

Porrastaso valmiina keväällä 2024.

Kiitos hankkeen totutuksesta: Kivityö Kaseva Jari Kaseva ja Riina Kangasluoma, Insinööritoimisto Kari Jokimäki, Teese Oy Pasi Mustonen, Vaasan Talotoimi Kåre Skoglund

Wasastjernan talo on rakennettu vuosina 1780-84. Rakennuksen on suunnitellut David Widén. Talon rakennutti itselleen liikemies Abraham Falander. Falander aateloitiin v.1808, jolloin hän otti nimekseen Wasastjerna. Rakennus oli valmistuessaan Vaasan ensimmäinen yksityinen kivitalo ja säilyi kaupungin palossa vuonna 1852.

Kirjoittaja: Outi Orhanen, rakennustutkija, Vaasan museot

Dags att se om sitt hus? - Museiverkets och NTM-centralens renoveringsbidrag för kulturhistoriskt värdefulla byggnader

Renoveringen av Päris Hannesas i Övermalax

Familjen Bilal och Britt Al-Busultan har under de senaste åren varsamt renoverat sitt kulturhistoriskt värdefulla gamla bostadshus i Övermalax; för en del av de yttre renoveringsåtgärderna har familjen ansökt om, och blivit beviljad restaureringsbidrag från Museiverket.

Figur 1 Bostadshusets brädpanel är reparerad, men plåttaket väntar ännu på åtgärder våren 2022.

Tidigare var ådalen i Övermalax mycket tätbebyggd, men i samband med skiften flyttades många gårdar bort och senare har också en del av de gamla gårdarna rivits. Gården som är känd som ”Päris Hannesas” eller ”Malmbergs” är ett undantag och står ensam kvar som representant för den gamla bebyggelsen. Den välbevarade gården med bostadshus och ekonomibyggnader, som en gång var ganska typisk för sin tid och plats, är idag ovanlig och kulturhistoriskt värdefull. Gården finns presenterad i Malax kulturmiljöprogram från år 2015. Bostadshuset har antagligen fått sitt nuvarande dekorativa utseende, med den femsidiga tvåvåningsfarstukvisten som blickfång, i början av 1900-talet.  Kvistens fönster med spetsspröjsar är en fin representant för snickeriindustrin som blomstrade i Malax vid förra sekelskiftet.

Då Britt år 2010 köpte gården ”Päris Hannesas” vid Malax å i Övermalax hade bostadshuset stått obebott sedan 1990-talet. De tidigare invånarna hade endast använt köket och en kammare i husets södra ända. I samband med inflyttningen byggdes WC och badrum i huset, sedan har familjen ” bott in sig” och renoverat rummen i huset an efter. Golvet i stugan i husets norra ända hade fallit ner; Bilal har öppnat golvet och installerat trossbotten och satt tillbaka de gamla golvbrädorna. Väggarna i stugan har klätts med fiberskivor för att förbättra värmeekonomin. På övervåningen har Bilal också byggt och inrett två vinterrum.

Hösten 2018 började familjen planera för en upprustning av husets exteriör. Först i tur stod stockhusets brädfasad. För ansökan om ”Restaureringsbidrag för byggnader och kulturmiljöobjekt” till Museiverket sammanställde man en utredning över byggnadens historia, en plan för hur renoveringen ska förverkligas och en kostnadskalkyl för renoveringen. Ansökan lämnades in, och under våren 2019 kom beslutet från Museiverket att familjen beviljats bidrag för ”Renovering av yttre brädfodringen”.

I bidragsbeslutet fanns Österbottens museums byggnadsforskare utsedd som övervakare av renoveringsprojektet. Övervakarens uppgift är att besöka renoveringsobjektet och tillsammans med ägarna komma överens om hur projektet ska genomföras, vad gäller t.ex. omfattning, material och arbetsmetoder. Då renoveringsprojektet är färdigt, besöker övervakaren ännu objektet för att kontrollera att renoveringen utförts som överenskommet innan bidraget kan betalas ut. Ifall problem uppstår under arbetets gång, t.ex. så att man upptäcker skador som man inte känt till och som måste åtgärdas innan man kan utföra de överenskomna åtgärderna, bör övervakaren kontaktas.

Figur 2 Vid fasadrenoveringen har allt friskt brädmaterial tagits till vara och återanvänts.

Då Bilal började avlägsna de skadade bräderna i brädfodringen upptäcktes att även det nedersta stockvarvet i byggnaden var rötskadat. För att byta ut de ruttna stockarna anlitades utomstående arbetskraft, vilket gjorde att projektet drog ut på tiden. Då stockarna var utbytta, kunde Bilal börja koncentrera sig på locklistpanelen. Bilal har varit mycket mån om att återanvända allt friskt brädmaterial och endast ersatt skadade delar med nya bräder. En dropplist installerades längst ner på fasaden eftersom kilstensgrunden är något utskjuten i förhållande till brädpanelen. Fasadrenoveringsprojektet slutgranskades av museets byggnadsforskare i augusti 2021, och befanns vara exemplariskt utfört.

Våren 2022 beviljades familjen på nytt restaureringsbidrag från Museiverket, denna gång för ”restaurering av plåttak”. Vid övervakande byggnadsforskarens besök diskuterades alternativa sätt att utföra takrenoveringen. Kunde det befintliga plåttaket repareras eller borde det helt bytas ut? Måste taket höjas något för att få till en luftspalt mellan takplåt och underslag? Borde husets skorstenar kläs med plåt?

Familjen begärde offerter från flera plåtslageriföretag som installerar traditionella falsade plåttak. Mest förtroende väckte ett företag som i sin offert klart och tydligt berättade vad som ingick i det offererade priset. Tidigare hade konstaterats att takunderslagsbräderna till stor del var i dåligt skick och att det i praktiken inte gick att rädda det befintliga plåttaket. Husets skorstenar revs ner till vattentaket och murades upp på nytt och rökkanalerna rensades från allt skräp som under åren trillat ner.

Figur 3 Hösten 2022 ståtar huset vid Malax å med en skinande nytt falsatplåttak och rödmyllad fasadpanel.

Ett helt nytt falsat plåttak installerades i augusti, skorstenarna kläddes in i plåt, ändamålsenliga stegar och takbryggor installerades. Skorstenarna försågs med hattar och öppningarna skyddades med hjälp av nät. Närheten till ån har nämligen gjort att måsar har varit benägna att bygga bon som täpper till rökkanalerna. Med hjälp av byggnadsställningarna som restes för takbytet, kunde Bilal också passa på att måla husets fasader med rödmyllefärg.

Britt är den som skrivit bidragsansökningarna till Museiverket. Det är lätt att få uppfattningen att ansökan med renoveringsplaner och budget måste vara mycket proffsigt gjord, men som Britt konstaterar: eftersom hon lyckats få bidrag två gånger, kanske det inte behöver vara så komplicerat. Trots att bidraget täcker en mindre del av renoveringskostnaderna, är pengarna ändå till hjälp.

Härnäst planerar Bilal att flytta trappan som leder upp till övervåningen från den på vintern iskalla farstukvisten till sin ursprungliga plats i hallen. Renovering av eldstäder finns även i planerna. Farstukvistens målning väntar till våren.

 

Ansökningstiden för Museiverkets behovsprövade statsunderstöd för restaurering och konservering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och kulturmiljöobjekt för år 2023 är 17.10.2022 kl. 9:00 - 30.11.2022 kl. 15:00!

Läs mer: https://www.museovirasto.fi/sv/understod/restaureringsbidrag-for-byggnader

 

NTM-centralernas understöd år 2022 för vård av byggnadsarvet kan ansökas  under tiden 18.10-30.11.2022!

Läs mer: https://www.ely-keskus.fi/sv/avustukset-rakennusperinnon-hoitoon

 

Länk till videoupptagning från bidragsinfotillfälle i Jakobstad 4.10.2022:

https://youtu.be/yuroAvkx2VU

 

Ifall du har frågor kring Museiverkets och NTM-centralens bidrag kan du ta kontakt med Österbottens museums byggnadsforskare:

Annika Harjula-Eriksson, annika.harjula-eriksson@vaasa.fi

Outi Orhanen, outi.orhanen@vaasa.fi

Text: Annika Harjula-Eriksson, byggnadsforskare